Histamin har fått ett dåligt rykte, men det är i grunden ett livsnödvändigt ämne. Det fungerar som signalsubstans i immunförsvaret, magsäcken och nervsystemet. Problemet uppstår först när tillförseln och nybildningen av histamin blir större än kroppens förmåga att bryta ner det. Då talar man om histaminintolerans. I den här bloggen reder vi ut vad det innebär, varför vissa drabbas och vad du själv kan göra för att stötta kroppens nedbrytning.
Vad är histamin?
Histamin är en så kallad biogen amin som kroppen både tillverkar själv och får i sig via maten. Det lagras bland annat i mastceller och frisätts vid allergiska reaktioner, men deltar också i helt vardagliga processer som att reglera magsyra, väcka oss på morgonen och vidga blodkärl. Det är alltså inte ett gift utan en budbärare – så länge mängderna hålls i balans.
När balansen tippar
Kroppen bryter främst ner histamin med hjälp av enzymet diaminoxidas (DAO) i tarmen och enzymet HNMT inne i cellerna. Om dessa enzym inte räcker till – på grund av arv, tarmproblem, vissa läkemedel eller en kost rik på histamin – kan histaminet hopa sig. Resultatet blir ett brett spektrum av besvär som ofta misstas för annat: huvudvärk och migrän, nästäppa, klåda och rodnad, hjärtklappning, magont, lös mage och en allmän känsla av att "reagera på allt". Eftersom symtomen är så spretiga tar det ofta lång tid innan pusselbitarna faller på plats.
Mat som ofta innehåller mycket histamin
Histamin bildas när mat lagras, jäser eller mognar. Därför är det ofta lagrade och fermenterade livsmedel som ställer till det: lagrad ost, charkuterier och korv, fermenterade produkter som surkål och kombucha, rödvin och öl, samt fisk och skaldjur som inte är riktigt färska. Vissa livsmedel innehåller inte så mycket histamin i sig men kan frisätta kroppens eget – exempelvis citrusfrukter, jordgubbar, tomat och choklad. Färsk, nylagad mat innehåller däremot generellt lite histamin, vilket är en av anledningarna till att rester som stått i kylen ibland känns sämre än samma mat nygjord.
Tarmen spelar en huvudroll
Eftersom en stor del av nedbrytningen sker via DAO-enzymet i tarmslemhinnan blir tarmhälsan helt central. En irriterad eller läckande tarmslemhinna producerar mindre DAO, samtidigt som en obalanserad tarmflora kan innehålla bakteriestammar som själva bildar histamin. Att stötta tarmfloran handlar därför inte bara om att "äta probiotika" – det handlar om vilka stammar man väljer. Vissa vanliga probiotikastammar kan nämligen öka histaminproduktionen, medan andra är neutrala eller histaminsänkande.
Det är just därför vi gillar Seeking Health ProBiota HistaminX. Det är en probiotika där stammarna är utvalda för att passa den som är känslig för histamin – utan de stammar som tenderar att bilda histamin. För många blir det ett skonsamt sätt att börja återuppbygga tarmfloran.
Näring som stöttar nedbrytningen
DAO-enzymet behöver vissa kofaktorer för att fungera, framför allt koppar, vitamin B6 och vitamin C. En kost med tillräckligt av dessa lägger grunden. Aminosyran cystein och kroppens egen antioxidant glutation deltar också i avgiftningsarbetet, och här kan NAC från Seeking Health vara intressant, eftersom NAC är en direkt byggsten till glutation.
Praktiska steg att börja med
Ett vanligt upplägg är att under en period dra ner på de mest histaminrika livsmedlen för att se om besvären lättar, samtidigt som man lagar mer mat från grunden och äter den färsk. Frys gärna in rester direkt istället för att låta dem stå i kylen. Stötta tarmen med en histaminvänlig probiotika och se till att få i dig kopparen, B6 och C-vitaminet som enzymerna behöver. Gå försiktigt fram, en sak i taget, så blir det lättare att märka vad som faktiskt hjälper just dig.
Histaminintolerans är sällan en livslång dom – för många handlar det om att avlasta systemet en tid, läka tarmen och sedan steg för steg vidga kosten igen.
Innehållet är allmän information och ersätter inte individuell rådgivning från läkare eller terapeut.
